Att sitta still, själv. Utan mål och mening. Gärna på morgonen. Varför? Jo, för att vänta in vad vi har lust med, vad vi vill prioritera. Hämta kraft. Ta igen sig själv.

Det fanns en tid när jag hade lååånga listor med saker jag skulle göra på en dag, nu för tiden har jag högst tre. Jag tror vi mår mycket bättre av att sitta still, med oss själva. Då kommer det upp, det som är viktigast, FÅ SAKER och resten kan vi strunta i för det var ändå inte så viktigt. Sen behöver vi ju jobba och ta hand om familjen och sånt, men det är ju självklarheter.

Om jag håller mig till mitt närområde, så finns det en massa människor som hittar på bra saker för sig själv och andra. Men jag tror också att det finns fler därute som har bra ideer och jag är så nyfiken på vad!? Gamla och unga med idéer i smått och stort.

Vad vill jag? Vad behöver jag? Det är frågan, som ingen annan än du kan ta reda på. Den som övar, sitter still med sig själv och väntar in lusten och dessutom manifesterar (gör slag i saken) blir ju självklart en väldigt nöjd människa. Motsaten är en människa som typ vaknat på superfel sida…en som är helt ”ifrån sig”... Skönt ändå att tänka, att han eller hon inte har tagit igen sig, eller inte vet inte vad den behöver. Det är bara att låta passera, handlar inte om mig. Punkt. Lättare sagt än gjort men det är iallafall en sanning.

Varför är det så bra att sitta still, själv, just på MORGONEN!? Jo, då är du ju som ett oskrivet blad. Det är svårare att få fatt i vad som är viktigt för dig om du till exempel varit på jobbet en dag och har alla andras behov på näthinnan, men det går det också. Allt går.

Jag har glömt en ganska viktig sak, kom jag på, du skall ANDAS också… Det gör vi ju hela tiden utan att tänka. Men hur andas du? För att ”ta igen dig” behöver du andas genom näsan. Fylla magen med luft långt ner som en stor ballong. Är det inte käckt att du blir gladare och friskare som grädde på moset också!? Det finns forskning och mycket att läsa om det, för den som är intresserad, googla!

Jag var 24 år och pluggade till frisörlärare i Stockholm när jag för första gången klev in i en yogastudio. New Age, året var 1994. Murriga textilier på väggarna i den stora källarlokalen med tidstypiska valv, stenväggar ackompanjerat med doft av rökelse och människor i haremsbyxor, en annan värld. Jag tror att det är bra att röra sig i olika ”världar” med olika människor. Min uppfattning är att det minskar dömandet av andra. Visst gick jag en o annan yogakurs men det skulle ta 24 år till innan det var dags att studera till yogalärare. Ibland tar det lång tid innan det är rätt läge för djupdykning.

Apropå dömande. Min upplevelse är att när vi dömer eller bedömer andra, så handlar det ofta om att vi är frustrerade över att vi inte hittat ”vår EGEN grej”. Vad vill jag göra? Hur skulle jag vilja att det var? Det får jag starta själv, för det var ju jag som kom på det, ingen annan vet, eller hur!?

Det jag i huvudsak har skrivit om nu kallas meditation, på ett sätt gillar jag ”sitta still själv” och ”ta igen sig” bättre, det blir lite mer för alla och inte bara för de redan invigda. Inkluderande helt enkelt. Vi människor är så lika, vi har bara lite olika goda idéer och intressen, precis som det ska vara och jag önskar att var och en i större utsträckning skulle följa vad de brinner för!

Så, det jag tror att jag försöker säga är: Börja pausa, följ din lust och gör din grej! Inspireras av vad andra utvecklar, peppa varann och kanske viktigast av allt: SLÄPP RESTEN! Detta är även en påminnelse till mig själv.

Och glöm inte, livet händer inte i det förflutna eller i framtiden: NU ÄR NU.

Ulrika Döbeln