Ett mål har alltid varit att en dag spela A-lags fotboll i Grebbestad tillsammans med mina vänner. När jag var 15 år gjorde jag min första andralagsmatch i division fem och därefter var jag mer eller mindre en del av andralaget. Jag utvecklades väldigt mycket i andralaget och efter sommaren 2018 fick jag chansen att vara med och träna med A-laget när de precis lyckats ta sig till division ett. Det var ett stort steg och spelet gick här mycket fortare. Man var tvungen att tänka på ett helt nytt sätt och verkligen vara på tårna. Hade du inte bestämt vart bollen skulle vidare innan du tog emot den, small det till och så var det bara att börja om. Det var väldigt roligt och utvecklande samtidigt som att man fick lära sig att ta kritik och lyssna på de äldre som spelat länge på högre nivåer.

I september 2018 gjorde jag min första A-lags match då jag fick åka med och möta Karlskrona på bortaplan. Nu skedde äntligen det som mitt lilla sex-åriga jag på den tiden ändå såg som ganska självklart. Vad han inte anade var de tiotusen timmar och ett oräkneligt antal hårda tacklingar som skulle till däremellan. Väl framme var det en otrolig känsla att springa ut på planen första gången i den ”stora” dräkten.

2019 blev jag fast uppflyttad i A-truppen och fick uppleva fotbollen i ett mycket seriösare perspektiv då målet var att ta oss tillbaka till division 1. Det var träningsläger utomlands och matchgenomgångar analyserades med video, något som jag tidigare inte upplevt. Jag satte snabbt upp nya mål och nästa blev naturligt, ingå i startelvan.

Inget händer av sig självt så jag gav allt jag hade på träningarna och satt på bänken i princip hela första året. Det blev några inhopp och mycket väntan på att få chansen från start. Jag vågade att ta för mig mer och mer och fick till slut chansen att spela från start. Efter den matchen kändes det som att tränarna fick ett kvitto på att jag höll nivån och det gavs snart fler chanser. Säsongen efter spelade jag nästan varje match och det kändes jag var nära mitt nästa mål med en ordinarie plats i startelvan.

Jag trivs i en roll med mycket ansvar och där jag är pressad att prestera och när Markus Svensson olyckligt drog på sig en skada förra året fick jag förtroendet att ta på mig lagkaptensbindeln.

Med förnyat förtroende från ledare och lagkamrater ser jag nu med glädje fram emot en ny säsong 2022 som lagkapten i Grebbestads IF. När jag nu ser tillbaka på den lilla envisa sexåringen som inte ville annat än att spela fotboll i varje vaken stund och inte såg några hinder eller begränsningar kan jag med glädje konstatera att vi än i dag på de flesta sätt är väldigt lika.